Måste man åka på semester?

Måste man åka på semester? - Dum fråga, det är klart att man inte måste. Men det verkar ändå som om många har svårt att förstå det och så fort man har fått några tusenlappar i skatteåterbäring så ska det bokas en resa. Och sedan fortsätter man att leva från lön till lön. Och om man inte har råd så kommer offerkoftan på, för det är ju en mänsklig rättighet att åka på semester. Visst tycket jag att det är roligt att resa, men för mig är det lika roligt och mer avkopplande att tillbringa en dag i skogen på hemmaplan.

I år har vi lagt totalt 34000kr på semester, 20000 på sommarsemester då vi åkte tåg inom Sverige och var borta närmare två veckor, samt 14000 på fjällsemester på sportlovet. Jag har mer och mer funderat på om det verkligen är värt att lägga så mycket pengar på semester, eller tid, för det är ju egentligen tiden jag lägger på att jobba ihop dessa pengar som är den verkliga kostnaden. Med en timlön på 165 kr behöver jag jobba 310 timmar dagtid. Med ob-tillägg blir det färre timmar.

Fjällbotaniska trädgården i Jokkmokk som vi besökte i somras.

Fjällsemestern med familjen sätter jag stort värde på så den vill jag inte göra avkall på. Men frågan är hur vi ska göra med eventuell sommarsemester. Min plan för närvarande är att ändå åka på någon form av semester, antingen inom Sverige eller till Danmark, men på absolut billigaste sätt, bara jag slipper att tälta. Så jag kommer att lägga mycket tid på att undersöka olika alternativ och försöka hitta något riktigt prisvärt.

Jag skulle vara mycket tacksam om någon har något bra tips att dela med sig av.

Investeringsexperimentet - 4 månader

Här jämför jag tre portföljer, en bestående av utdelningsaktier, en med indexfonder och en med den börshandlade fonden XACT Högutdelande. Det skall inte ses som en objektiv jämförelse utan är för min del mer en kul grej för att öka motivationen. Jag startade den 11 juni i år med 2018kr i var och en av portföljerna och har därefter fyllt på med 500kr vid varje månadsskifte.

Vid experimentets start stod OMX30 i 1593 och som lägst var indexet nere i 1476 den 15/8. Vid förra avstämningen 13/9 hade OMXS30 gått upp till 1665. Den 11/10 har index backat något till 1653 och har sedan start ökat med 3,8%

Så här ser resultatet ut efter fyra månader:

Utdelningsaktier
Castellum, SHB, Investor, Axfood, Beijer Alma, Kindred, Latour, Nobina, Betsson, Swedbank, Hemfosa, Telia.
Det som hänt sedan sist är att Latour och Nobina har kommit in i portföljen samt att Castellum har haft utdelning.
Totalt investerat: 4 018kr
Värde 12/10 2019: 4 083kr
Ökning: 1,62%

Indexfonder
Avanza Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag (Obs! Ingen indexfond), SEB Sverige Indexfond, LF Sverige Indexnära
Totalt investerat: 4 018kr
Värde 12/10 2019: 4 120kr
Ökning: 2,54%

XACT Högutdelande
Totalt investerat: 4 018kr
Värde 12/10 2019: 4 142kr
Ökning: 3,09%

Nu leder XACT Högutdelande före indexfonderna. Men utdelningsportföljen börjar återhämta sig efter mina misslyckade köp av Betsson och Kindred, vilka nu inte väger lika tungt. Själv hoppas och tror jag att utdelningsportföljen kommer att ta täten så småningom. Här kan man läsa mitt första inlägg om investeringsexperimentet.

Har jag råd att vara sjuk?

Närmare hälften av kvinnorna i arbetaryrken och en tredjedel av männen i arbetaryrken har gått till jobbet när de är sjuka för att de inte har råd att vara sjukskrivna, enligt statistik från SCB/Arbetsmiljöverket 2015. För tjänstemannayrken är motsvarande siffror 20% för kvinnor och något lägre för män.

Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag har insett det viktiga i att ha en buffert. Och även om jag är mycket långt från att vara ekonomiskt fri så är det ändå en stor frihet att ha råd att vara sjuk eller kunna vabba.

Barnet var nyligen sjukt och jag vabbade då när jag skulle ha jobbat ett långt helgpass vilket medförde att jag förlorade ca 1000kr efter skatt. Eftersom jag jobbar deltid räckte det att vabba ett pass då jag sedan ändå var ledig några dagar medan barnet stannade hemma och kurerade sig. Därefter blev jag själv sjuk och det var på håret att jag blev frisk lagom till nästa arbetspass. Jag hade nästan räknat att behöva sjukskriva mig och då kändes det tryggt att ha ett buffertkonto på drygt 8000kr att kunna ta av i första hand. Denna buffert ska användas vid behov, om inkomster av någon anledning skulle utebli eller vid någon helt oförutsedd utgift. Jag har förutom denna buffert även en buffert för underhåll och renovering av huset samt ett målsparande för resor och annat ”onödigt”. 8000kr i buffert känns ju lite skralt och mitt mål är nu närmast att ha 10000kr vid årsskiftet.

Jag kan se flera fördelar, kopplade till sjukdom, när man lever sparsamt:

1. Man behöver inte jobba så mycket för att få ekonomin att gå ihop. Om man då ändå jobbar lite mer än man behöver för att täcka sina kostnader har man råd att vara sjuk trots visst inkomstbortfall.
2. Man blir mer sällan sjuk och sjukdomen varar ofta kortare tid när man slipper den normala stressen i ekorrhjulet.  Detta är min personliga åsikt och jag kan inte referera till någon forskning som stödjer detta påstående. 
3. Man har en buffert att ta av om inkomstbortfallet vid eventuell sjukdom skulle bli för stort.

När jag nyss skulle kolla vilket belopp jag skulle få från Försäkringskassan upptäckte jag att inget beslut hade tagits i ärendet. Jag ringde i alla fall och handläggaren tog beslutet om utbetalning direkt. Jag förstår mig inte på Försäkringskassans rutiner och det är inte första gången inget har hänt när jag ansökt om någon ersättning. Någon gång har det varit någon felaktig uppgift, men då har ingen återkoppling skett och inget har hänt. Man kan undra om det är någon besparingsåtgärd från Försäkringskassans sida.

Investeringsundersköterskan intervjuar börsprofilen Marcus Hernhag

När jag 2015 började söka efter råd och info om aktieinvesteringar och framför allt utdelningsinvestering var det börsprofilen Marcus Hernhag som först dök upp och jag har sedan dess följt hans blogg. Därför blev jag väldigt glad när Marcus kontaktade mig om ett intervjuutbyte. Nu är det dags att redovisa resultatet och här nedan kan ni läsa Marcus svar på mina frågor om sparande, aktieinvesteringar och ekonomisk frihet.

Marcus Hernhag har gett ut flera böcker om aktier.

Vem  är Marcus Hernhag? Kan du berätta lite om hur, när och vad du jobbar med. Hur ekonomiskt fri är du?
Jag är han som sparade veckopengen som liten som nu sparar i aktier för att få utdelning. Jag skriver artiklar, krönikor och böcker om aktier och andra börsnoterade sparprodukter. Det är en hobby som är mitt yrke, så jag vet inte när jag är ledig och när jag arbetar. Jag skulle kunna leva på mina aktieutdelningar om jag håller igen lite, så på så vis är jag ekonomiskt fri.

När och varför började du spara och investera?
Har alltid gillat sparande, troligen för att det innebär en sorts skaparglädje. Dessutom ger det mig trygghet och möjligheten till frihet.

Du ger många intressanta tips i din blogg och i din aktiechatt i Privata affärer. Hur ser din egen investeringsstrategi ut?
Strategin är att ha en bred utdelningsportfölj i grunden och sen toppa det med lite tillväxtaktier. Det passar just mig väldigt bra, men det behöver inte passa alla. Vi har alla olika tid och intresse och så vidare.

Inom FIRE-communityt verkar man vara uppdelade i två läger, de som förordar utdelningsinvestering och de som väljer indexfonder. Har du några tankar kring detta?

Det viktigaste är att man alls har en strategi och att man sen lär sig följa den. Vi behöver den typen av rättesnören, så vi inte handlar för ofta eller mår dåligt av vårt sparande. Det var verkligen ett lyft när jag började navigera utifrån mångåriga utdelningstrender. Det är en parameter som kan säga mycket om vad det är för sorts bolag och sen kan man utifrån den egna situationen och hur man är som placerare ta det därifrån med alla detaljer. Alla som nått FIRE eller strävar för att komma dit gör rätt så länge de är konsekventa med sin strategi. Indexfonder möjliggör mer passivt sparande medan utdelningsaktier öppnar för att man kan få mer exakt det man vill. Det finns ingen konflikt och man kan ha både indexfonder och utdelningsaktier om man vill. 

Många preferensaktier är ganska högt värderade nu. Hur tänker du rent allmänt när det gäller preferensaktier?
Preffar är mycket bättre än det tryggaste räntesparande, även om risken är hög. Preferensaktierna är dyra nu, så jag har mycket lägre andel i preffar än tidigare om åren. Jag gillar den här typen av aktier som ett alternativ till offensivt räntesparande, men nu när man kan köpa vissa stamaktier som ger minst lika hög direktavkastning som preffar tycker jag det är värt risken att satsa där istället.

Tack Marcus för intervjun! 
Fortsätt gärna till hemsidan där Marcus bloggar om börsen och aktier.