söndag 28 juli 2019

Lyxfällan nästa

I samband med att lönen kommer in brukar jag gå igenom alla betalningar och överföringar och räkna ut hur mycket jag kan föra över till sparande och investeringar. Den här gången fick jag en chock när jag fått ner allt på papper.


Enligt mina beräkningar skulle jag ligga på minus och enda sparandet skulle då vara det automatiska fondsparandet på Länförsäkringar. Visserligen insåg jag att det skulle bli mindre pengar till sparande denna månad eftersom jag har fått sluta betala räkningarna med kort via Betalo. Betalo har tråkigt nog infört avgifter från 1 juli på de flesta kort. Men några tusenlappar till sparande hade jag ändå räknat med. Det är ju inte så att jag sitter i sjön för jag har pengar på både sparkonto och i räntefonder. Jag kollade även om jag hade någon cashback att ta ut och det fanns 100 kr på Cashbackshopping.

När jag ett dygn senare skulle göra alla betalningar och överföringar upptäckte jag som den uppmärksamme redan har noterat att det hade smugit sig in ett räknefel. Räkningarna var endast på 1321 kr istället för 7321 kr som jag hade fått det till. Så jag förde genast över 1000 kr till sparkontot och 3000 kr till aktie- och fondsparande. Den här gången har jag behållit hela 2000 kr på lönekontot för eventuella swishbetalningar under kommande semester.

Jag antar att det är en hel del som alltid har det svårt att få det att gå ihop och den känslan är inte kul. Det fick jag erfara under ett dygn.

måndag 22 juli 2019

Halvtid juli

Liksom tidigare har jag gått igenom min ekonomiska ställning mitt i månaden. Jag föredrar det framför månadsskiftet, för då får man en extra koll på läget.


Lån utgörs till största delen av bolånet. Några tusen är belåning av aktier, på Avanza till 0% ränta och på Nordnet till 1,19% ränta. Jag amorterar 2000 kr på bolånet varje månad. Belåningen av aktier har ökat något.

Bankkonton  är både lönekonto och sparkonto som används som buffert och målsparande. Jag brukar ha max 1000 kr på lönekontot, då jag betalar så gott som alla inköp med kreditkort. Det som för närvarande finns på sparkontot kommer att användas till vår semester nu i augusti.

Aktiefonder är en gammal aktiefond som ligger kvar på vanlig depå och används som buffert i yttersta nödfall. Vet inte om det bästa vore att sälja av och byta till ISK då det bara blir mer skatt ju mer värdet ökar på depån. Beloppet är  dock inte så stort så jag har låtit det vara. Då har man ju den framtida skatteskulden som en tillfällig buffert.

Räntefonder är uppdelade på buffert och renovering/underhåll av huset. Här borde jag öka en del, men det går trögt för det är ju så mycket roligare med aktier.

ISK/KF består av svenska och utländska aktier samt aktiefonder. Jag har köpt aktier och fondandelar för 9361 kr och inte sålt något. Det innebär att värdeökningen på en månad uppgår till 6481 kr.

Kortkrediter på drygt 16000 kr låter inte särskilt lysande, men beror till största delen på att jag betalar mina räkningar med kreditkort via appen Betalo. Men så kommer det inte att bli i fortsättningen då det från och med 1 juli har tillkommit avgifter för betalningar. Så hädanefter får jag betala mina räkningar på normalt vis direkt från lönekontot.

Värdet på mitt hus räknar jag inte med i sammanställningen, men det borde vara värt minst två miljoner. Sen tillkommer dock avdrag för skatt på reavinsten om man skulle sälja.

Ökningen av tillgångarna från mitten av juni till mitten av juli blev i alla fall 15375 kr.

onsdag 17 juli 2019

Varför jag väljer utdelningsaktier framför indexfonder

Många bloggare har skrivit mycket bra och utförligt om detta, nu senast The Dividend Story

Här listar jag mina argument för utdelningsinvestering:

  1. De flesta bolag som har haft utdelningar i många år och positiv utdelningshistorik är sannolikt bra bolag.
  2. Man är fri att välja bolag själv, till skillnad från om man köper fondandelar.
  3. Det kan vara lättare att hitta köplägen i enskilda aktier än i fonder.
  4. Man kan slå index. (Man kan förstås även misslyckas.)
  5. När börsen går dåligt är det pest att ha fonder, men när favoritaktiernas kurser sjunker kan man hitta köplägen.
  6. När man väl ska börja leva av utdelningarna behöver man inte sälja till en låg kurs.
Tror man inte på dessa argument så blir i alla fall jag övertygad  av nedanstående grafer över utvecklingen av mina egna aktieinvesteringar.
Mitt ISK på Avanza jämfört med SIX Portfolio Return Index.

Mitt KF på Avanza jämfört med SIX Portfolio Return Index.

Mitt ISK på Nordnet jämfört med OMXS30.

I Avanzas grafer kan man jämföra utvecklingen med olika index. Kontografen är justerad för insättningar och uttag och tar bara hänsyn till utvecklingen av placeringarna. Huruvida detsamma gäller för Nordnet eller ej, vet jag inte. Jag har valt att jämföra mot SIX Portfolio Return Index (SIXPRX) som visar genomsnittlig utveckling inklusive utdelningar på Stockholmsbörsen justerat för de placeringsbegränsningar som gäller för aktiefonder. På Nordnet verkar man inte ha tillgång till lika många index så där valde jag att jämföra mot OMXS30.

Det finns naturligtvis även argument för indexfonder och här listar jag tre stycken:
  1. Man behöver inte engagera sig eller lägga ner en massa tid på sina investeringar.
  2. Man vet resultatet i förväg, dvs man kommer att prestera som index med avdrag för eventuella avgifter.
  3. Och så indexkramarnas favoritargument, nämligen att endast ett fåtal klarar att slå index under längre tid.
Det fina är att man kan välja både utdelning och index. Själv har jag ca 80% i utdelningsaktier och ca 20% i indexfonder, främst på grund av LF banks "tvångssparande" om man vill vara guldkund. Men, vem vet? En dag kanske jag får anledning att sända en tacksamhetens tanke till LF.















söndag 14 juli 2019

Mitt investeringsexperiment

Sedan jag startade mitt nya liv för fyra år sedan har jag i första hand satsat på utdelningsaktier , men  även fonder, då främst indexfonder samt den börshandlade fonden XACT Högutdelande. Det är svårt att göra någon bra och rättvisande jämförelse mellan de olika investeringarna. Därför har jag startat ett litet experiment där jag tänker jämföra utdelningsaktier,  indexfonder samt XACT Högutdelande mot varandra. Det blir alltså en jämförelse mellan de aktier och de indexfonder jag väljer så man kan inte se det som en objektiv jämförelse.

Mitt experiment startade den 11 juni i år med 2018kr på vart och ett av de tre kontona. Jag fyllde på med 500kr på varje konto i början av juli och kommer att fortsätta med det varje månad.

Jag har tänkt att göra ungefär som jag gör med mina vanliga investeringar, dvs jag köper aktier när jag anser att det är köpläge och utdelningarna återinvesteras. Fondandelar kommer att köpas regelbundet utan försök till tajming. XACT Högutdelande kommer att köpas en gång per månad med viss tajming om det är möjligt.

Utdelningsaktierna har jag på ett ISK på Swedbank, då det är courtagefritt. Indexfonderna och XACT Högutdelande har jag på två ISK på Avanza.

Så här har det gått hittills:

Utdelningsaktier
SHB, Kindred, Axfood, Beijer Alma, Betsson.
Totalt investerat: 2518kr
Värde 12/7 2019: 2584 kr
Ökning: 2,62%

Indexfonder
Avanza Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, LF Sverige Indexnära, SEB Sverige Indexfond
Totalt investerat: 2518kr
Värde 12/7 2019: 2568kr
Ökning: 1,99%

XACT Högutdelande
Totalt investerat: 2518kr
Värde 12/7 2018: 2539kr
Ökning: 0,83%

Efter en månad leder min utdelningsportfölj med en ökning på 2,62% före indexfondportföljen som ökat 1,99%. Sämst har det gått för XACT Högutdelande som ökat 0,83%.


fredag 12 juli 2019

Innebär mitt snålande och sparande en förlust?

Jag har ibland funderat på om det skulle vara lönsamt att snåla och spara lite mindre. Då menar jag inte att att det inte skulle löna sig att leva sparsamt i största allmänhet. Nej, jag tänker på hur mycket tid och uppoffring det tar när man ska spara in de sista kronorna. Jag har hittills inte haft någon strategi för detta, men när jag nyss läste om att hitta balansen i sparandet i Marcus Hernhags bok "Bli rik och fri med aktier" började det kännas dags att reda ut mitt lilla dilemma.  I boken tar Marcus upp ett avskräckande exempel där Siffernörden-Sören gjorde en extremt noggrann pris- och prestandajämförelse inför köp av ny tv, där han la ner mellan 20 och 80 timmar.

Jag inbillade mig att jag skulle hitta många områden där det är totalt olönsamt att göra ekonomiska besparingar på grund av den tid som åtgår. Men jag fann bara två:
  1. Handla samtliga matvaror till billigaste pris. Om jag ska lyckas med detta behöver jag besöka upp till fem olika butiker varje vecka, samt hålla koll på ordinarie priser och erbjudanden. Jag uppskattar att matinköpen skulle kunna bli i genomsnitt 150 kr billigare per månad än om jag handlade allt på Willys och enbart utnyttjade erbjudandena där. Den extra tidsåtgången uppskattar jag till ca 8 timmar per månad. Istället för att lägga ner 8 timmar för att "tjäna" 200 kr skulle jag kunna jobba 1,5-2 timmar extra. Eller så skulle jag kunna ägna dessa 8 timmar åt att odla mer ätbart, vilket är ett av mina intressen och då tänker jag inte att jag måste tjäna på det.
  2. Jämföra priser på nätet varje gång jag ska köpa något samt även kolla de tre cashbacksidor jag använder mig av. Här har jag svårare att uppskatta hur mycket jag får ner kostnaderna via jämförelser och cashback samt tidsåtgången. Men jag får helt enkelt kolla upp det vid framtida köp.
Veckans erbjudanden hittar jag i appen "Matpriskollen".
När man som jag lever sparsamt för att få mer ledig tid blir det helfel att lägga ner en massa tid på att tjäna småbelopp. Det är dock skillnad om man ägnar sig åt något givande och viktigt samtidigt som man tjänar några kronor. Det kanske var det Siffernörden-Sören gjorde i Hernhags exempel.

Summa summarum har jag i alla fall kommit fram till att jag i normalfallet ska handla all mat på Willys och bara i undantagsfall handla någon annanstans om det dyker upp några riktigt bra erbjudanden eller om jag skulle känna en längtan efter en extra cykeltur i rådande väder.







onsdag 10 juli 2019

Två jobb efter semestern

Efter semestern kommer jag att öka min anställningsgrad från 65% till ca 75%. Jag har tagit bort två pass från min nuvarande tjänst, men har även tackat ja till en mindre tjänst hos en annan arbetsgivare. Hos min huvudarbetsgivare kommer jag att jobba 78 timmar och hos den andra arbetsgivaren 40 timmar, på en fyraveckorsperiod. Dessutom tillkommer några sovande jourtimmar.



Varför gör jag nu så här när jag egentligen vill jobba mindre?
Den viktigaste anledningen är att mitt nuvarande jobb är rätt tufft, medan jobbet hos den andra arbetsgivaren inte alls är lika krävande. En annan fördel är att jag kommer att få friskvårdsbidrag från båda arbetsgivarna, totalt 4500kr, vilket innebär att i princip hela gymkostnaden är betald. Jag får också en något bättre timlön hos den andra arbetsgivaren. Nu har jag ju varit uppe och nosat på heltid i ett par månader, så förhoppningsvis blir det jämfört med det, mindre jobb istället.


måndag 8 juli 2019

Mina tankar om "Ut ur ekorrhjulet" - Sista delen

Då det bara var två veckors lånetid på boken och den ska lämnas tillbaka imorgon, blir det en kort sammanfattning av resten av boken.

Ett genomgående tema i boken är hur tokigt vi människor beter oss när det gäller både tid och pengar, i tron att vi blir lyckliga. Ett exempel sim tas upp är Maslows behovstrappa. Teorin går ut på att när de grundläggande behoven av mat, vatten, luft och sex, på lägsta nivån och säkerhet samt stabilitet, på nästa nivå, är uppfyllda så söker vi de mjuka värdena, gemenskap, självkänsla och självförverkligande. Det är dessa värden som vi strävar efter när vi renoverar våra bostäder och shoppar statusprylar och det vet marknadsförarna att utnyttja. Därför matas vi med reklamfilmer där människor har det mysigt tillsammans i ett kök fullt med prylar från Ikea, eller Zlatan som kommer körande i en Volvo medan folket jublar.

 Maslows behovstrappa

Vi får några tips på hur vi ska stå emot köpsug, t ex att sätta en begränsad summa för "onödor". Efter fyra år med FIRE-bloggar som morgonlektyr, kvällslektyr, reselektyr, avkopplingslektyr... kan jag säga att jag har noll köpsug. Jag måste vara en sann FI-übermensch (ett uttryck jag såg i Frihetsmammans blogg) Visst köper jag saker, men enbart för att jag har ett verkligt behov. T ex måste jag snart köpa ett par bra promenadskor då mina gamla, ett par som jag köpte för löpning för ca 10 år sedan, sjunger på sista versen. Jag blir enbart irriterad och önskar att de kunde hålla ihop åtminstone tills det blir vinter.

Ett annat exempel på tokigheter är lyxparadoxen som innebär att vi vill ha mer av sånt som vi upplever speciellt och lyxigt. Problemet är att då blir lyxen vardag och begreppet kallas för "hedonistisk anpassning". Olika exempel på hur man kan begränsa lyxkonsumtion tas därefter upp. Själv brukar jag tillaga vardagsmat som smakar ok men inte mer, istället för att alltid äta det godaste. Inga specialingredienser eller onödigt dyra ingredienser används till vardags utan endast vid speciella tillfällen.

Det som Oskar kallar ineffektivitet får vi flera exempel på, t ex att vi tar vår två ton tunga bil av plåt för att förflytta oss några hundra meter när vi ska till affären.

Fördelarna med minimalism diskuteras, inte bara när det gäller fysiska ägodelar, utan även vårt stressande hit och dit för att hinna med så mycket som möjligt i livet.

Vi får en genomgång av alla olika områden där Oskar menar att man kan spara minst 50% av kostnaderna.

I ett kapitel gås investeringar igenom på en mycket grundläggande nivå, men jag inser ju att de flesta har ganska dålig koll, så det kan nog vara behövligt.

Mina egna reflektioner
Det mesta i boken är egentligen bara sunt förnuft, det står också på flera ställen, men konstigt nog så är vi många som inte alls agerar förnuftigt. Allt handlar väl egentligen om att ha genomtänkta mål för hur man vill leva och sedan försöka uppnå dessa. Men det verkar som om vi människor har svårt att formulera lite mer komplexa mål än att ha en fin bostad, åka till Thailand på semester eller att alla i familjen ska ha varsin smartphone av senaste modell.

Jag tycker att boken är klart läsvärd och till skillnad från många andra böcker om hur man ska förbättra sin privata ekonomi innehåller den lite mer filosofiska tankar och idéer.


lördag 6 juli 2019

Lägesrapport utdelningsportföljen

Här kommer en liten lägesrapport för mina utdelningsaktier per den 30 juni 2019. Jag började alltså investera i utdelningsaktier sommaren 2015.
Jag har köpt utdelningsaktier för dessa belopp.
Totalt med återinvesteringar har jag köpt aktier för ca 125000kr. 2016 till 2018 hade jag  renoveringskostnader på huset för närmate 200000kr så det blev inte mycket över till aktier. Men i år blir det förhoppningsvis inga större extrakostnader för huset, på sin höjd en burk målarfärg.


Under årets första halvår har jag fått nästan lika mycket utdelning som under hela 2018. Min förhoppning är att slå årets mål 6000kr med god marginal.

Andra halvåret har börjat bra med lite utdelning från Black Rock Health Sciences Trust, Pimco Corporate & Income Opportunity Fund, Klövern pref, Corem pref och Alm Equity pref. Jag har länge velat köpa mer industriaktier så idag när verkstad sjönk blev det en inledande position i Beijer Alma som nu har en direktavkastning på 4%.

torsdag 4 juli 2019

Mina tankar om "Ut ur ekorrhjulet " - Del 2

Jag fortsätter min genomgång av boken, där allt känns självklart, men jag hittar ändå nya guldkorn varje gång jag öppnar den.

Kapitel 3. Skapa en målbild - Vilket liv vill du leva?
Kapitlet inleds med en uppräkning av sex olika områden i livet, inom vilka man kan sätta upp mål.

"några centrala faktorer är:

  • Närhet: vänskap/familj/kärlek.
  • Frihet: att kunna styra och påverka sitt liv.
  • Hälsa: mental och fysisk.
  • Meningsfullt arbete.
  • Livsfilosofi: en tydlig bild av vad som är meningsfullt på ett djupare plan.
  • Sammangang: insikt i vem man är och var man passar in."
De tre första områdena är för mig ganska självklara, medan de tre sista är mer filosofisķa och kräver att man gräver djupare.

Oskar berättar sedan om hur familjen Fri kom fram till att målet var att bli fria från kravet på en löneinkomst. Det intressanta är att det var först under en långresa till Mexiko då familjen fick uppleva hur det enkla livet med gott om tid kunde se ut, som man blev medveten om att det var så man ville leva.

Min reflektion blir, just nu när jag skriver, att man i större omfattning borde prova på att göra sådant man bara har drömt om. Varför inte prova för en tid, även om det inte går att genomföra fullt ut. När man väl har provat så kanske man har sin målbild klar eller så kommer man fram till att det är något annat man ska göra.

Efter att det övergripande målet var satt var det dags att sätta mer kortsiktiga mål som vad familjen skulle göra tillsammans, semestrar samt yrkesrelaterade mål. Planering och uppföljning av målen gjordes två gånger om året.

När det gäller mål och planerig för att nå målen har jag en del att jobba med och blir onekligen peppad av att läsa om hur Oskar och Maribel gjorde. Skulle nog behöva avsätta en heldag bara för att jobba med min målbild.

Kapitel 4. Effektiv struktur framför ständig prisjakt
Det är här man kan göra de stora ekonomiska besparingarna genom att designa strukturen av livet.  Det finns en bild som åskådliggör det hela väldigt bra, där det framgår att man genom en effektiv design kan spara 40-70% av kostnaderna, medan man genom att optimera sina kostnader via rea, rabatter och förhandling bara kan minska kostnaderna med 10-20%.
Ett exempel på effektiv design är om man kan klara sig helt utan bil eller använda bilen så lite som möjligt och istället gå eller cykla. Man kan därigenom spara rätt mycket pengar. Den som istället försöker optimera bilkostnaden genom att utnyttja rabatter på bensinpriset kommer däremot bara att spara en liten del av bilkostnaden.

Jag tror att strukturen är nyckeln till att kunna spara rejält, men att många människor har ursäkter till varför man måste ha just det dyra boendet man har, varför man inte kan flytta, varför man måste ha två bilar etc. Själv har jag behållit mitt boende även efter att de äldsta barnen är utflugna. Jag borde verkligen hitra något billigare, men har förstås en massa ursäkter, t ex att jag har renoverat så mycket, börjat få trädgården som jag vill ha den, att det är ett lugnt och bra område etc.

Därefter följer fem tips  för att spara från grunden. Det första man bör fundera över är platsen där man ska bosätta sig. Enligt Oskar bör man ha nära till allt så att transporterna minimeras. Man bör låta saker få ta lite tid istället för att rusa iväg och renovera och köpa saker i all hast. Ett tredje råd är att välja bort i stället för att bara fylla på med mer aktiviteter och saker. När ett problem uppstår bör man sansa sig och se om man kan lösa problemet på något annat sätt än att köpa något. Det sista tipset är att man ska sluta att jämföra sig med andra och även minska ner på jämförandet av olika erbjudanden och priser då risken är stor att man hittar nya behov och köper mer än man tänkt från början.

För min del följer jag dessa fem tips hyfsat. Jag bor i en mindre stad och har därför relativt nära till allt. Mina inköp har minskat rejält sedan jag 2015 började läsa FIRE- och ekonomi- och minimalistbloggar. Jag har slutat jämföra mig med andra, men att jämföra priser har jag svårt att sluta med. :)

Fortsättning följer inom ett par dagar.





tisdag 2 juli 2019

Mina tankar om "Ut ur ekorrhjulet" - Del 1

Det har gått ett halvår sedan Ut ur ekorrhjulet av Oskar Lindberg och Maribel Leander Lindberg kom ut och nu har det äntligen blivit min tur att låna den. Oskars blogg "Fri vid 42" var en av de första FIRE-bloggar jag kom i kontakt med och den har givit mig mycket inspiration.


Många har mycket gott att säga om boken, medan en del som kanske har sämre ekonomiska förutsättningar är mer kritiska. Då jag följt bloggen "Fri vid 42" känner jag igen en hel del från den och tror egentligen att Oskar får fram budskapet bättre i bloggform även om jag för egen del gillar boken mycket.

Smaken är ju olika och man tar till sig olika saker, men en del verkar haka upp sig på att exemplen inte passar in på dem själva. Personligen tycker jag att det är intressant att ta del av erfarenheter från personer med annan bakgrund än min. Så nu när jag har boken i min hand tänkte jag gå igenom den kapitel för kapitel och fundera lite på hur jag kan relatera till det som avhandlas.

Kapitel 1. "Familjen Fri", vilka är vi?
I kapitlet finns en kort redogörelse av Oskars och Maribels resa från relativt slösaktiga till ekonomiskt fria. Oskar berättar att de tidigare köpt en hel del onödigt som dyra bilar samt för mycket inredningsprylar och kläder. Där kan jag känna igen både mig själv och de flesta andra i min omgivning. Tidigare kretsade en stor del av mitt liv kring renoverings- och inredningsprojekt och jag var ofta ute på nätet och kollade vad det fanns för inredningsprylar. Jag hade till och med listor över vilka prylar jag skulle köpa när lönen kom och kände mig mycket nöjd allteftersom jag kunde bocka av inköpta saker på listan. Så här i efterhand kan jag tycka att vi haft nytta och glädje av vissa saker, medan en hel del har visat sig vara helt onödiga inköp. Kapitlet innehåller även en tabell över hur utgifterna inom olika kategorier kan se ut hos familjen Medelsvensson samt hur mycket lägre de är hos familjen Fri. Säkert något som retar människor som har lägre kostnader än familjen Fri och ändå kämpar för att hålla sig över ytan.

Kapitel 2. Ekonomisk frihet?
Det är enkel matematik.
Fyraprocentsregeln nämns helt kort. Denna regel säger att om man varje år tar ut 4% av investerat kapital kommer man att kunna leva på kapitalet i all oändlighet. Historiskt sett har detta varit möjligt för en portfölj bestående av aktier och obligationer.

Ett avsnitt handlar om graden av ekonomisk frihet, från den lägsta nivån, Nivå 1. Djupt i skiten (mycket långt från frihet)  till Nivå 6. Överflöd (fri med möjlighet att hjälpa andra ekonomiskt). Själv skulle jag nog säga att jag befinner mig på Nivå 4. Stor frihet (i stort sett fri). Det måste vara denna nivå som tar längst tid att ta sig igenom. Det är här man befinner sig tills man uppnår Nivå 5. Oberoende. De flesta, oavsett om de vill uppnå ekonomiskt oberoende eller ej, skulle nog må bra av att ha kommit åtminstone en liten bit in på nivå 4, där man inte är helt beroende av att 100 % av lönen kommer in ett visst datum varje månad, utan kan klara ett visst inkomstbortfall eller oförutsedda kostnader. Jag har en buffert på sparkonto/räntefonder och ett aktiefondkapital som jag kan ta av om lönen skulle utebli samt aktier som genom utdelning ger en liten passiv inkomst.

Ett intressant avsnitt är det som handlar om förmåga och vilja att bryta normer. Jag har förstått att det är många med planer på ekonomisk frihet som är oroliga för att sticka ut och därför inte vill vara öppna med det. För mig är det inte aktuellt då jag inte kommer att vara helt fri innan jag uppnår "normal" pensionsålder.

Det sista avsnittet i kapitel 2 handlar om Oskars och Maribels resa mot ekonomisk frihet. En del verkar reagera på att familjen Fri inte lever speciellt extremt och menar att det bara fungerar med två höga löner. Det konstiga är att det känns på samma sätt för mig, även om jag inte kommer upp i samma sparkvoter som familjen Fri. Jag har villa och bil, reser, men skippar allt som känns onödigt och kan därmed spara och investera istället för att konsumera.

Jag hoppas få ihop ett inlägg om de följande kapitlen inom några dagar.