Har jag råd att vara sjuk?

Närmare hälften av kvinnorna i arbetaryrken och en tredjedel av männen i arbetaryrken har gått till jobbet när de är sjuka för att de inte har råd att vara sjukskrivna, enligt statistik från SCB/Arbetsmiljöverket 2015. För tjänstemannayrken är motsvarande siffror 20% för kvinnor och något lägre för män.

Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag har insett det viktiga i att ha en buffert. Och även om jag är mycket långt från att vara ekonomiskt fri så är det ändå en stor frihet att ha råd att vara sjuk eller kunna vabba.

Barnet var nyligen sjukt och jag vabbade då när jag skulle ha jobbat ett långt helgpass vilket medförde att jag förlorade ca 1000kr efter skatt. Eftersom jag jobbar deltid räckte det att vabba ett pass då jag sedan ändå var ledig några dagar medan barnet stannade hemma och kurerade sig. Därefter blev jag själv sjuk och det var på håret att jag blev frisk lagom till nästa arbetspass. Jag hade nästan räknat att behöva sjukskriva mig och då kändes det tryggt att ha ett buffertkonto på drygt 8000kr att kunna ta av i första hand. Denna buffert ska användas vid behov, om inkomster av någon anledning skulle utebli eller vid någon helt oförutsedd utgift. Jag har förutom denna buffert även en buffert för underhåll och renovering av huset samt ett målsparande för resor och annat ”onödigt”. 8000kr i buffert känns ju lite skralt och mitt mål är nu närmast att ha 10000kr vid årsskiftet.

Jag kan se flera fördelar, kopplade till sjukdom, när man lever sparsamt:

1. Man behöver inte jobba så mycket för att få ekonomin att gå ihop. Om man då ändå jobbar lite mer än man behöver för att täcka sina kostnader har man råd att vara sjuk trots visst inkomstbortfall.
2. Man blir mer sällan sjuk och sjukdomen varar ofta kortare tid när man slipper den normala stressen i ekorrhjulet.  Detta är min personliga åsikt och jag kan inte referera till någon forskning som stödjer detta påstående. 
3. Man har en buffert att ta av om inkomstbortfallet vid eventuell sjukdom skulle bli för stort.

När jag nyss skulle kolla vilket belopp jag skulle få från Försäkringskassan upptäckte jag att inget beslut hade tagits i ärendet. Jag ringde i alla fall och handläggaren tog beslutet om utbetalning direkt. Jag förstår mig inte på Försäkringskassans rutiner och det är inte första gången inget har hänt när jag ansökt om någon ersättning. Någon gång har det varit någon felaktig uppgift, men då har ingen återkoppling skett och inget har hänt. Man kan undra om det är någon besparingsåtgärd från Försäkringskassans sida.

Investeringsundersköterskan intervjuar börsprofilen Marcus Hernhag

När jag 2015 började söka efter råd och info om aktieinvesteringar och framför allt utdelningsinvestering var det börsprofilen Marcus Hernhag som först dök upp och jag har sedan dess följt hans blogg. Därför blev jag väldigt glad när Marcus kontaktade mig om ett intervjuutbyte. Nu är det dags att redovisa resultatet och här nedan kan ni läsa Marcus svar på mina frågor om sparande, aktieinvesteringar och ekonomisk frihet.

Marcus Hernhag har gett ut flera böcker om aktier.

Vem  är Marcus Hernhag? Kan du berätta lite om hur, när och vad du jobbar med. Hur ekonomiskt fri är du?
Jag är han som sparade veckopengen som liten som nu sparar i aktier för att få utdelning. Jag skriver artiklar, krönikor och böcker om aktier och andra börsnoterade sparprodukter. Det är en hobby som är mitt yrke, så jag vet inte när jag är ledig och när jag arbetar. Jag skulle kunna leva på mina aktieutdelningar om jag håller igen lite, så på så vis är jag ekonomiskt fri.

När och varför började du spara och investera?
Har alltid gillat sparande, troligen för att det innebär en sorts skaparglädje. Dessutom ger det mig trygghet och möjligheten till frihet.

Du ger många intressanta tips i din blogg och i din aktiechatt i Privata affärer. Hur ser din egen investeringsstrategi ut?
Strategin är att ha en bred utdelningsportfölj i grunden och sen toppa det med lite tillväxtaktier. Det passar just mig väldigt bra, men det behöver inte passa alla. Vi har alla olika tid och intresse och så vidare.

Inom FIRE-communityt verkar man vara uppdelade i två läger, de som förordar utdelningsinvestering och de som väljer indexfonder. Har du några tankar kring detta?

Det viktigaste är att man alls har en strategi och att man sen lär sig följa den. Vi behöver den typen av rättesnören, så vi inte handlar för ofta eller mår dåligt av vårt sparande. Det var verkligen ett lyft när jag började navigera utifrån mångåriga utdelningstrender. Det är en parameter som kan säga mycket om vad det är för sorts bolag och sen kan man utifrån den egna situationen och hur man är som placerare ta det därifrån med alla detaljer. Alla som nått FIRE eller strävar för att komma dit gör rätt så länge de är konsekventa med sin strategi. Indexfonder möjliggör mer passivt sparande medan utdelningsaktier öppnar för att man kan få mer exakt det man vill. Det finns ingen konflikt och man kan ha både indexfonder och utdelningsaktier om man vill. 

Många preferensaktier är ganska högt värderade nu. Hur tänker du rent allmänt när det gäller preferensaktier?
Preffar är mycket bättre än det tryggaste räntesparande, även om risken är hög. Preferensaktierna är dyra nu, så jag har mycket lägre andel i preffar än tidigare om åren. Jag gillar den här typen av aktier som ett alternativ till offensivt räntesparande, men nu när man kan köpa vissa stamaktier som ger minst lika hög direktavkastning som preffar tycker jag det är värt risken att satsa där istället.

Tack Marcus för intervjun! 
Fortsätt gärna till hemsidan där Marcus bloggar om börsen och aktier.

Årets första negativa sparkvot

Då var det dags för den första negativa sparkvoten för i år. När man gör som jag och räknar med målsparandet i sparkvoten är detta vad man kan räkna med eftersom man då tar hela kostnaden när den uppstår, oavsett hur stort beloppet är. Min sparkvot för september blev -7% efter att jag betalat boende och tågbiljetter för nästa års sportlovsresa. Dessutom hade jag en tråkig kostnad för kommunal barnomsorg 2017, då jag angivit för låg inkomst och nu får betala i efterskott. Men bättre det än att inte få tillbaka om man angivit för hög inkomst.

För övrigt är det inga anmärkningsvärda kostnader den här månaden. Jag har köpt kläder till barnet för 220kr på bytesmarknad. På nöjeskontot har vi förutom sportlovsresan ätit lite mat för 400kr i samband med skördefest. En present för 410kr har inhandlats, men inga "onödiga" inköp till mig eller barnet har gjorts.

Till sparandet räknar jag amortering på huset, buffertsparande, underhåll- och renoveringskonto samt resekonto.

Investeringsexperimentet - 3 månader

Här jämför jag tre portföljer, en bestående av utdelningsaktier, en med indexfonder och en med den börshandlade fonden XACT Högutdelande. Det skall inte ses som en objektiv jämförelse utan är för min del mer en kul grej för att öka motivationen. Jag startade den 11 juni i år med 2018kr i var och en av portföljerna och har därefter fyllt på med 500kr vid varje månadsskifte.

Vid experimentets start stod OMX30 i 1593 och som lägst var indexet nere i 1476 den 15/8. Den 13/9 har OMXS30 gått upp till 1665 och har alltså ökat med 4,52% sedan start.

Så här ser resultatet ut efter tre månader:

Utdelningsaktier
Castellum, SHB, Investor, Axfood, Beijer Alma, Kindred, Betsson, Swedbank, Hemfosa, Telia.
Totalt investerat: 3 518kr
Värde 13/9 2019: 3 529kr
Ökning: 0,31%

Indexfonder
Avanza Global, Spiltan Aktiefond Investmentbolag (Obs! Ingen indexfond), SEB Sverige Indexfond, LF Sverige Indexnära
Totalt investerat: 3 518kr
Värde 13/9 2019: 3 674kr
Ökning: 4,43%

XACT Högutdelande
Totalt investerat: 3 518kr
Värde 13/9 2019: 3 577kr
Ökning: 1,68%

Till glädje för alla indexkramare leder nu indexfondportföljen, fast den får lite hjälp av investmentbolagen i Spiltans fond. Själv tror jag att utdelningsportföljen på längre sikt kommer ikapp, om börsen fortsätter att gå bra.

Vid förra jämförelsen, efter två månader var OMXS30 nere i en botten, så även mina experimentportföljer. Nere i bottenläget var det indexfonderna som hade klarat sig bäst och utdelningsaktierna hade gått riktigt dåligt, mycket beroende på Kindred och Betsson som började backa redan innan den lite större börsnedgången. Nu minskar deras vikt allteftersom jag fyller på med annat. Jag passade på att köpa Castellum och Hemfosa tidigare i veckan när fastighetsaktierna gick ner något.

Nu närmast ser jag fram emot utdelningen från Castellum i slutet av månaden.

Att uppmärksamma sina framgångar

Det går lite segt på ekonomifronten just nu. Utdelningarna ökar sakta men säkert, väldigt sakta känns det ibland som. Jag började min "sparkarriär" i mitten av 2015, efter att mer av en slump ha halkat in i FIRE- och ekonomibloggarnas underbara värld. Det var kanske inte den optimala tidpunkten att starta då jag var mitt uppe i stora underhållsarbeten av huset, eller också var det kanske helt rätt att starta när det var som tuffast. Jag har sedan dess i första hand inriktat mig på utdelningsaktier, men även en mindre del i fondsparande.

Jag har hela tiden haft stenkoll på utdelningar och kapital investerat i aktier, vilket jag har fört in i ett Excelblad. Däremot har jag inte fört någon statistik på värdet av mitt sparande vid olika tidpunkter, inte ens milstolpar som jämna hundratusen. Det känns nu lite tråkigt även om det egentligen inte spelar någon roll för huvudsaken är ju nuvärdet eller ännu hellre det framtida värdet.

Nu ska jag i alla fall bli bättre på att följa upp portföljvärdet och startar med 1 september i år.

I portföljvärdet ingår aktier och fonder i isk/kf.

Jag kommer dessutom i fortsättningen uppmärksamma och fira varje gång utdelningen når nytt tusental kr och portföljvärdet nytt tiotusental.

Jag firar portföljvärdet 100 000 och 200 000 i efterhand.

Idag är portföljens värde 216 607 kr.

Jag överskrider alltid budgeten

Någon kanske hajar till av rubriken. Men det var länge sedan jag hade en "riktig" budget och jag kan ärligt talat inte se att jag skulle ha någon som helst nytta av en budget. Jag tror snarare att den skulle vara konsumtionsdrivande. För vissa personer är det säkert bra med en budget, men eftersom man gärna vill nå budgetmålet så är risken stor att man är för generös med de budgeterade beloppen för olika kategorier. Då kanske man tycker att det är fritt fram att slösa så länge man inte överskrider budgeten. För dem som vill ha det så anser jag att det är helt ok, men själv är jag lite mer extrem i mitt sparande.

Jag är i alla fall i gott sällskap med Mr. Money Mustache som inte heller har någon budget. Enligt honom kan man istället svara på tre frågor när man tror att man behöver köpa något:

1. Kommer mitt liv att bli lyckligare av köpet?
2. Finns det ett annat mer effektivt sätt att lösa problemet?
3. Kan jag senarelägga inköpet?

Här kan man läsa om Mr. Money Mustaches syn på saken.

Vad menar jag då med att jag alltid överskrider budgeten? Jo, jag har en budget med de utgifter som jag anser som absolut nödvändiga. Skulle det knipa så vet jag hur mycket pengar jag behöver och kan lätt strypa alla onödiga kostnader. Denna budget finns i bakgrunden, men jag bryr mig inte alls om den under pågående år. När jag för kassabok skiljer jag på nödvändiga och onödiga utgifter och med hjälp av min årssammanställning kommer jag att få reda på vilka beloppen för nästkommande års budget blir.

2019 års budget som jag inte bryr mig om.

De "nödvändiga" kostnaderna går att banta ytterligare, men jag har valt denna nivå som jag anser fortfarande ger ett bra liv. Bostadskostnaden innefattar bolåneränta, el, VA, avfall, hemlarm och villahemförsäkring. Bil går naturligtvis att klara sig utan, men när man bor i en liten stad med dålig kollektivtrafik tycker jag att bilen ger stort värde. Jag har tagit bort semester och nöjen helt och anser att det räcker att kunna göra kortare utflykter med bilen.

Som sagt var använder jag mig inte av ovanstående budget, men när året är slut så kommer nog utfallet stämma ganska bra överens med budgeten för vissa poster som boende, mat och bil. Jag tillåter alltså "onödiga" kostnader som inte finns i budgeten, exempelvis semesterresor, nöjen och kanske lite mer kläder, men bara så länge jag har tillräckliga inkomster så att jag först kan spara och investera.

Det vore intressant att få veta om ni som läser detta har en budget som ni följer.

The svennebanan way of sparkvot

Min sparkvot för augusti landade på ynkliga 14%. En vanlig svennebanan, som följer sparekonomernas råd att spara 10% av lönen skulle väl vara helnöjd med resultatet. Och det är faktiskt jag också då jag och barnet i augusti lagt 15 000 kr på semester. Mer om semestern kan ni läsa här.

Då jag inte har någon budget hade jag faktiskt räknat med negativ sparkvot. Så det var ändå glädjande att jag lyckades nå den sparkvot som alla svennebananas har som sparmål. Den totala sparkvoten för 2019 är nere på 45% och nu är det bara uppåt som gäller.