Atomic habits (1%-metoden) - Del 1

Jag har läst boken 1%-metoden på svenska, av James Clear. Den engelska originaltiteln är Atomic habits. Boken innehåller praktiska strategier för hur man bildar goda vanor, bryter dåliga och hur man genom sitt beteende kan uppnå anmärkningsvärda resultat. James Clear hade innan han skrev boken länge intresserat sig för vanor, men är egentligen ingen fackman inom ämnet. Boken har i alla fall rönt stora framgångar och toppat försäljningslistor. Jag tycker själv att den är väldigt inspirerande och jag har hittat förklaringar till varför jag har lyckats med vissa vanor, men inte med andra.

DÄRFÖR GÖR SMÅ VANOR SKILLNAD - RÄNTA PÅ RÄNTA

En liten men kontinuerlig förbättring av ens vanor fungerar som ränta på ränta. På samma sätt som många finner det meningslöst att kontinuerligt spara pengar under tid är det många som har svårt att motivera små förändringar i vardagen, t. ex. kost och motion, eftersom det dröjer innan man märker någon skillnad.

Vi är dåliga på att förstå att framgång beror på de dagliga vanorna - inte på några livsomvälvande händelser. Själv inser jag att det är så, och tror att de flesta andra också gör det. Trots det har jag ändå ofta misslyckats att bibehålla nya goda vanor inom vissa områden. Men jag tror att James Clear är något på spåren som kan förklara orsaken till detta och jag kommer till det senare i kommande inlägg.

Den exponentiella effekten av små förändringar över tid.

"Tiden ökar avståndet mellan framgång och misslyckande. Det kommer att växa oavsett vad du ger den. Med goda vanor blir tiden din vän. Med dåliga blir den din fiende." (1%-metoden s. 28)

Om man lyckas förbättra sig 1% varje dag har man efter ett år blivit 37 gånger bättre, om man däremot försämrar sig 1% varje dag så kommer man snart att hamna nära noll-nivån.

GLÖM MÅLET, FOKUSERA PÅ SYSTEMET

Jag är ganska mycket på sociala medier då jag själv driver ett instagramkonto samt denna blogg. Jag slås över hur stor vikt många lägger vid att sätta upp och nå olika mål. Men är det verkligen så att ett mål alltid ger det bästa resultatet?

Boken går igenom skillnaden mellan mål och system. Målet är resultatet man vill uppnå och systemet är den process som leder fram till resultatet. Om man tänker på FIRE skulle man kunna säga att målet är att ha tillräckligt stort kapital för att 4%-regeln ska fungera, t. ex. ett kapital på 5 miljoner. Systemet blir då hur man sparar pengar och hur man investerar dessa.

"Om du vill ha bättre resultat - sluta att formulera en massa mål. Fokusera på systemet istället.

Vad menar jag? Är målen helt meningslösa? Självklart inte. Mål är bra att ha när man vill ta ut riktningen, men system bäst när man vill ta sig framåt. Den som funderar för mycket över målet och för lite åt att utforma systemet riskerar att råka ut för en mängd olika problem."  (1%-metoden s. 34) 

Se nedan.

Problem nr 1: Vinnare och förlorare har samma mål

Att målformulering skulle vara så viktig är ett exempel på överlevnadsbias. Man fokuserar på vinnarna och drar slutsatsen att det var deras mål som gjorde att de vann. Men vi tänker inte på alla som hade samma mål men inte vann.

Problem nr 2: Ett uppnått mål är bara en tillfällig förändring

Ett exempel på detta är när man har det stökigt hemma och har som mål att få det städat till en viss dag, t. ex. när man ska ha kalas eller liknande. Man kommer att ha det städat och fint lagom till kalaset och hoppas naturligtvis att det även i fortsättningen kommer att vara fin ordning i hemmet. Men om man sedan återgår till sina gamla vanor, d.v.s. det gamla systemet, kommer det snart att vara lika stökigt igen. Ett uppnått mål förändrar ofta bara resultatet för stunden. Men det som verkligen behöver förändras är systemet som resultatet bygger på.

Problem nr 3: Målet står i vägen för lyckan

En fallgrop när det gäller mål är att man lätt tror att man ska bli lycklig när man väl nått sitt mål, vilket inte är särskilt troligt. Dessutom kan man få ett tankesätt som leder till att man känner sig misslyckad om man inte når målet. Därför är det bättre att fokusera på systemet. Då kan man vara glad och nöjd och ibland kanske till och med lycklig när systemet fungerar.

Problem nr 4: Målet står i vägen för långsiktig framgång

Ett alltför stort fokus på målet kan skapa en oönskad jojo-effekt. Det är till exempel inte ovanligt bland bantare att man har som mål att gå ner till en viss vikt. Man kämpar på med dieter och träning och målet hägrar. När man sedan uppnått sitt mål är all motivation som bortflugen och man återfaller till sina gamla vanor  och blir i slutändan kanske ännu mer överviktig än innan. 

Jag pausar här och återkommer med fortsättning om en dag eller två.

Är du en person som gillar att ha mål och når bra resultat därigenom eller är du mer processinriktad?

Deltids-FIRE - 8 månader

Inlägget innehåller annonslänk för Avanza.

Jag har nu varit i deltids-FIRE med enbart timanställning i drygt 8 månader och här kommer en kort uppdatering. 

Jag har jobbat i snitt 84 timmar per månad och fått ut drygt 10 000 kr efter skatt. Sedan tillkommer underhåll för barnet och barnbidrag samt småinkomster från försäljning, kreditkortsbonus, cashback och liknande. Trots mina små inkomster har totalt 32 000 kr gått till nysparande, så jag undrar nästan om jag har jobbat för mycket.

Kapitalet fortsätter att växa till sig.

På dessa 8 månader har jag kommit över en halv miljon. Börsen har varit snäll  och gett mig en värdeökning på ca 80 000 kr och själv har jag bidragit med ca 30 000 kr.

Risken är dock stor att jag går back de närmaste månaderna på grund av husrelaterade kostnader som väntar. Diskmaskinen som börjat bli till åren gick sönder nån gång i våras och jag har nu testat att diska för hand. Jag har försökt rationalisera och minska ner på disken, men det är svårt när man lagar allt från grunden och bakar mycket. Låset till en av garagedörrarna har också gett upp så det kan nog resultera i byte av flera lås.

Nu har jag semester i ungefär en månad som jag till största delen vigt åt mina odlingar. Sedan väntar två intensiva jobbveckor i juli och därefter ännu mer semester.

Första gången jag fått tomater att mogna redan i juni.

Jag använder huvudsakligen Avanza när jag handlar med aktier och fonder.  Inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza.

Investeringsexperimentet - Utmanaren på plats

Inlägget innehåller annonslänk för Avanza.

Ny tävlande i investeringsexperimentet

I dag anslöt en ny deltagare till mitt investeringsexperiment. Jag ska här nedan försöka förklara varför jag, efter närmare två år, släpper in ytterligare en kombattant i striden. Som jag säkert tidigare har nämnt var det konceptet utdelningsinvestering som fick mig intresserad av att spara och investera. Efter åratal av planlöst fondsparande där uttag gjordes för resor och renoveringar, vilket ledde till att kapitalet  aldrig riktigt fick växa till sig med hjälp av ränta på ränta, hade jag nu hittat Da Shit. Om det inte varit för utdelningarna hade det säkert slutat på samma sätt även denna gång.

Men tråkigt nog har mitt investeringsexperiment visat att mitt val av utdelningsaktier inte har kunnat mäta sig med fondportföljen bestående av indexfonder samt Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Jag är dock ganska säker på att det finns investerare, kanske några av er som läser detta, som lyckats bra mycket bättre med utdelningsaktier än vad jag har gjort. Men eftersom jag är besatt av tanken på den perfekta utdelningsportföljen så ger jag inte upp än. I stället presenterar jag den alternativa utdelningsportföljen, bestående av investmentbolag samt preferensaktier/D-aktier. Jag startar med ungefär hälften investmentbolag och andra hälften preferensaktier/D-aktier. Portföljen kommer att få starta med samma värde som den gamla utdelningsportföljen, vid börsstängningen den 4 maj 2021.

Innehaven i alternativa utdelningsportföljen.

Direktavkastningen är till att börja med 3,89%, vilket beror på att hälften av portföljen består av högutdelande preferens- och D-aktier. Jag får se om jag låter det vara så eller om investmentbolagens vikt får öka efter hand.

Investeringsexperimentet

I invsteringsexperimentet jämför jag tre portföljer, utdelningsaktier, indexfonder och den börshandlade fonden XACT Norden Högutdelande. Jag startade den 11 juni 2019 med 2018 kr i var och en av portföljerna och fyllde sedan  på med 500 eller 600 kr varje månad. Inga insättningar har gjorts sedan augusti 2020.

Ställningen 2021-05-04

Indexfonder

Portföljen består av:

• Spiltan Aktiefond Investmentbolag  (67,2%)
• Länsförsäkringar Global Indexnära  (24,8%)
• AMF Aktiefond Global  (8,0%)

Det är tack vare Spiltanfonden som portföljen har lyckats med att gå något bättre än index.

Utdelningsportföljen

Jag har gjort några mindre ommöbleringar i utdelningsportföljen, köpt och sålt lite i de befintliga innehaven. Nytt innehav är TF Bank. Portföljens direktavkastning är för närvarande 3,15%.

XACT Norden Högutdelande

Det ser fortfarande mörkt ut för ETF:en bestående av nordiska högutdelare och den har sedan återhämtningen efter coronakrashen inte alls hängt med index. Utdelningen för 2021 är beräknad till 486 kr, vilket ger en direktavkastning på 4,4%.

Slutord

Den här gången kommer jag inte att dra några slutsatser alls utan inväntar helt enkelt resultatet. Vad tror ni om det hela?

Orkar inte korrekturläsa mina innehav

Inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza.

Jag har äntligen kommit på hur man får till en menyrad längst upp på sidan så det finns nu en lista över alla mina innehav. Eftersom jag har aktier och fonder i ett par olika banker så tog det en stund att samla allt. Jag orkar inte ens räkna innehaven, än mindre korrekturläsa så ni förstår nog att jag inte har superbra koll på de olika bolagen.

Nu funderar jag på att minska ner på innehaven och vikta om till mer investmentbolag. Fonder är förstås ett alternativ, men  jag tycker att det är så tråkigt. Det svåra är vilka innehav jag ska sälja och jag hittar alltid något som gör att jag inte vill skiljas från bolaget ifråga.

Hur det är bäst att göra beror förstås delvis på när jag har tänkt att använda pengarna, men det lutar åt att jag inte kommer att ta ut så värst mycket åren innan jag går i pension, men heller inte nyinvestera några större belopp. När jag sedan tar ut pension kommer jag att ta ut tjänstepensionen så fort som möjligt och först därefter börja ta något av investeringarna, vilket ligger 10 till 11 år framåt i tiden. Så därför vore det kanske klokt att fokusera på värdetillväxt framför utdelningar. Samtidigt är det alltid kul när utdelningarna kommer för det är ju faktiskt mer konkret än ett värde som kan variera beroende på allt möjligt som händer i världen.

Investeringsexperimentet - Indexfonder slår utdelningsaktier?

 Inlägget innehåller reklamlänkar till Avanza.

Nu har mina tre experimentportföljer sedan augusti 2020 fått klara sig utan nya insättningar. Jag har heller inga planer på att fylla på mer, så i fortsättningen kommer min dåliga tajming att spela mindre roll. Att jag inte fortsätter att investera beror på att jag gått in i en friare fas i livet där jag bara jobbar så mycket som behövs för att täcka mina utgifter. Jag kanske till och med använder en del av mina passiva inkomster eller nallar av bufferten på sparkontot.

I experimentet jämför jag tre portföljer, utdelningsaktier, indexfonder och den börshandlade fonden XACT Norden Högutdelande. Jag startade den 11 juni 2019 med 2018kr i var och en av portföljerna och har sedan fyllt på med 500 eller 600 kr varje månad. 

Så här var ställningen den 21 februari 2021, efter ca 20 månader och 9718kr investerat i vardera portfölj.

1. Indexfonder                               12 345 kr, + 27,0%        (2020-11-02: 10 836 kr ,+11,50%)

2. Utdelningsaktier                        11 268 kr, +15,9%         (2020-11-02: 10 072 kr, +3,64%)

3. XACT Norden Högutdelande        10 285 kr, +5,8%           (2020-11-02: 9 612 kr, -1,09%)

Fondportföljen har med undantag av de första månaderna varit i ohotad ledning och inget tyder på att det kommer att förändras. Det verkar snarare som att fondportföljen drar ifrån.

Indexfonder

Detta är utvecklingen för min fondportfölj.

Avkastningen stämmer inte eftersom jag hade fondandelar redan innan experimentet startade.

I fondportföljen är det Spiltan Aktiefond Investmentbolag som står för större delen av avkastningen. Tyvärr stämmer inte avkastningen som Avanza redovisar eftersom jag hade fondandelar på kontot innan jag startade experimentet. 

XACT Norden Högutdelande

Jag är ganska besviken på denna ETF som inte alls har hängt med index och till och med presterat sämre än min amatörmässigt sammansatta utdelningsportfölj. Men det kanske går bättre med tiden när jag slutat göra köp förutom vid återinvestering av utdelningen. I år kommer fonden att dela ut 5,36 kr per andel, vilket ger totalt 486 kr och en direktavkastning på 4,7%.

Utdelningsportföljen

Jag har räknat ut att det kommer att bli minst 370 kr i utdelningar under året om inget oförutsett inträffar. All utdelning kommer att återinvesteras. Vi får se om jag byter ut några aktier och då är det i första hand Nobina som ligger illa till eftersom man ännu inte verkar ha några planer på att dela ut i år.

Slutsats

Rent värdemässigt är det säkert bäst med indexfonder eller liknande för en glad amatör som mig. Men när man ska använda de passiva inkomsterna känns det trots allt bättre att bara kunna ta ut  utdelningarna utan att sälja något. Intressant är att XACT högutdelande kommer att ge mer utdelning än mina utdelningsaktier så om jag ska kunna kalla min utdelningsportfölj för utdelningsportfölj får jag kanske se till att välja bolag med högre direktavkastning.

Obs! Inget av det jag skriver om aktier och fonder ska ses som rådgivning.

Jag börjar bli lite trött nu

Idag hade jag inga som helst planer på att skriva blogginlägg, men så råkade jag tyvärr se en rubrik för ett debattinlägg i Expressen. Rubriken "Varför ska kvinnor stötta aktiemarknaden" lät ju lite smått negativ och det visade sig att debattinlägget inte bara var smått utan alldeles väldigt negativt.

Och sånt här får mig att bli lite trött på flummiga typer som verkar som tagna direkt ur 68-vänstern. Ibland anser de att ingen får spara pengar och investera eftersom det finns ensamstående undersköterskor med tre barn som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Nej då är det fult att leva enkelt och bättre att slösa, för tänk på att undersköterskorna inte kan välja om de vill leva enkelt eller slösa. Nu anser dessa flummiga typer att kvinnor och rasifierade, vad nu sjutton rasifierad betyder, inte får investera i aktier utan istället ska rädda världen genom att bli fattigpensionärer.

Så här skriver Lena Bjärskog, ekonomihistorisk debattör och student, i ett debattinlägg i Expressen .

Jag börjar bli lite trött nu. Trött på att se hur många kvinnor verkar gå igång på att kopiera manliga, destruktiva, kapitalistiska beteenden. 

Är det verkligen målet? Att bli "lika bra" på att utsuga arbetare världen över, planeten och våra barns framtid?

Jag orkar inte ens bemöta den här typen av åsikter, men jag undrar hur Bjärskog själv försörjer sig och varifrån hennes pension ska komma. 

Självklart kan man arbeta för minskade orättvisor och bättre arbetsförhållanden för världens befolkning, men jag tror inte att det blir bättre för att alla vi som inte är vita män avstår från att äga aktier.

Jag har börjat köpa fonder via SAVR. Inlägget innehåller en reklamlänk till SAVR.

Resumé av 2020

Årets stora händelse för mig rent privat var att jag den 1 oktober gick från tillsvidareanställning till timanställning. Innan semestern var jag så less på jobb att jag räknade ner antalet pass varje gång jag hade jobbat. Efter diverse beräkningar kom jag fram till att det borde vara ganska riskfritt att säga upp sig och fortsätta som timanställd istället. Så när jag kom tillbaka efter semestern sa jag upp mig och erbjöd mig att fortsätta som vikarie, vilket mottogs med öppna armar eftersom det normalt är svårt att behålla vikarier eller att överhuvudtaget lyckas boka dem då de oftast redan är bokade eller upptagna med annat.

Min plan är att jobba ca 40-50 timmar per månad och om det blir lite mindre så går det knappast någon nöd på mig. Jag har nu jobbat som timanställd under drygt tre månader, 101 timmar i oktober, 52 i november och 49 timmar i december. 

Under 2020 hade jag inkomster på 281 519 kr och utgifter på 146 872 kr, vilket ger ett resultat på 134 647 kr och en sparkvot på 48%. I fortsättningen kommer jag inte att beräkna sparkvoten eftersom det inte längre är relevant.

I Inkomsterna ingår förutom lön, underhåll för barnet, barnbidrag samt extrainkomster från försäljning av överflödiga saker, cashback, kreditkortsbonus och liknande.

Vi hann under 2020 med nöd och näppe genomföra en sportlovssemester innan coronarestriktionerna kom. Vi höll oss snällt på hemmaplan hela sommaren, men gjorde en resa till Stockholm på höstlovet, precis innan det kom nya restriktioner. Att vi reste mindre än vanligt innebar naturligtvis en minskning av utgifterna, vilket gjorde steget till deltids-FIRE än enklare.

Totalt sett har mitt kapital ökat något sedan 1 oktober då min deltids-FIRE startade. Beloppet på sparkontot har minskat något, men har ökat med motsvarande på Kameo. Det är förstås säkrare med pengar på sparkontot än Kameo, men jag har spridit risken på flera olika lån och avstått från lånen med störst risk. Jag har sparkonto på Northmill med 0,85% ränta och Avida med 0,75%. Snitträntan på mitt kapital på Kameo är 9,44%.

Mina passiva inkomster för 2020 blev 7 789 kr varav 7 593 kr i utdelningar och 196 kr i ränteintäkter från Kameo.

När det gäller bloggen har jag inte varit alls lika flitig som många andra på min blogglista, men de flesta månader har det blivit åtminstone något inlägg. 

Mina mest lästa inlägg 2020:

1. Exitplanen - ett första utkast
2. Investeringsexperimentet - Avslutar första fasen
   
3. Kan man leva under existensminimum?
   

Jag har även försökt att utveckla mitt instagramkonto där jag brukar lägga ut månadsuppföjningar, aktieköp, utdelningar och spartips.

Sammanfattningsvis har jag haft ett bra år, bortsett från pandemin som har drabbat alla, mer eller mindre. Det verkar som om alla på min arbetsplats kommer att få möjlighet till vaccination inom de närmaste veckorna, vilket jag ser fram emot.  Vi går nu i alla fall mot ljusare tider och jag står i startgroparna för att påbörja årets grönsaksodling.